Ett aktiebolag som går med vinst kan välja att dela ut den till aktieägarna istället för att behålla den i bolaget. Detta kallas för aktieutdelning. Den aktieutdelning som en aktieägare tar emot brukar kallas för direktavkastning. Aktieutdelningen gör det möjligt att få en avkastning på det kapital man investerat i aktier utan att behöva sälja aktierna.
Det är ovanligt att ett aktiebolag delar ut hela sin vinst i form av aktieutdelning, eftersom det är bra för bolaget att behålla en del av vinsten så att den kan användas för investeringar, verksamhetsutveckling, som nödkassa, etc. Många aktiebolag gör inte någon aktieutdelning över huvud taget. Det är framförallt väletablerade aktiebolag som gått med vinst under många år som gör aktieutdelningar.
Aktieutdelning ges vanligen i form av pengar, men rent lagtekniskt kan nästan vad som helst som har ett värde delas ut till aktieägarna i form av aktieutdelning.
Alla aktier av samma slag har rätt till lika stor aktieutdelning. Om jag har 100 vanliga aktier i aktiebolaget och du har 50 aktier av samma slag kommer jag alltså att få dubbelt så stor aktieutdelning som du.
Vem beslutar om aktieutdelning?
Aktiebolagets styrelse får inte besluta om aktieutdelning, utan de lägger bara fram ett förslag som bolagsstämman får rösta om. Det är alltså aktieägarna som bestämmer om någon aktieutdelning ska ske och de gör det genom att rösta på bolagsstämman.
Preferensaktie
En preferensaktie har förtur när det är dags för aktieutdelning.
Det är vanligt att bolagsordningen anger att preferensaktierna har lägre röststyrka än övriga aktier i bolaget. Denna typ av preferensaktie är populär bland investerare som är mer intresserade av aktieutdelning än av att aktivt engagera sig i hur bolaget styrs.
En majoritet av de aktier som handlar på aktiebörser världen över är inte preferensaktier.
Förlagsaktie
En förlagsaktie ger inte ägaren någon rätt att delta i bolagets aktieutdelningar. Däremot har ägaren av en förlagsaktie rösträtt på bolagsstämman.
Hur det går till för svenska börsnoterade aktiebolag
- På aktiebolagets årsstämma röstar aktieägarna ja till styrelsens förslag rörande ordinarie aktieutdelning.
- Mycket snart efter årsstämman (vanligen redan dagen efter) infaller X-dagen. Om du köper en aktie i bolaget på X-dagen eller senare kommer du inte att få någon utdelning, eftersom utdelningen går till den som var registrerad som ägare till aktien vid stängningsdags börsdagen innan X-dagen.På grund av detta är det vanligt att se aktiekursen i bolaget sjunka på X-dagen, vilket i sin tur påverkar P/E-talet.
- Tre dagar efter årsstämmodagen gör Euroclear en kontroll för att se vilka ägare aktierna i bolaget hade när börsen stängde dagen innan X-dagen. (Att man väntar tre dagar beror på eftersläpningar i systemet.) Denna dag kallas för avstämningsdagen.
- Utdelningen genomförs vanligen den tredje bankdagen efter avstämningsdagen. Detta kallas för utdelningsdagen.
Extrautdelning
Extrautdelning är en aktieutdelning som sker utöver den ordinarie aktieutdelningen.
Det kan till exempel handla om att aktiebolaget har sålt av en tillgång med vinst. Eftersom denna vinst inte kommer att vara återkommande vill bolagets ledning inte låta den påverka storleken på den ordinarie aktieutdelningen.
Skatt på aktieutdelning
I Sverige ska en privatperson som tar emot aktieutdelning ta upp aktieutdelningen som inkomst av kapital i sin självdeklaration. Att aktieutdelningen tas upp i detta inkomstslag innebär att den kan kvittas mot kapitalförluster som tas upp i självdeklarationen.
Skattesatsen i inkomstslaget kapital är 30%.
Skattefri donation av aktieutdelning
Svensk skattelagstiftning anger att en privatperson som donerar sin aktieutdelning till en ideell förening eller stiftelse som har ett allmännyttigt ändamål kan slippa ta upp aktieutdelningen som inkomst i självdeklarationen, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.
Börsnoterade bolag
Regeringsrätten slog år 2006 fast att aktieägare slipper betala kapitalskatt på donerad aktieutdelning under förutsättning att alla dessa villkor är uppfyllda:
• Aktiebolaget ska vara börsnoterat
• Aktieägaren ska stå som direkt ägare, det vill säga inte som delägare i en aktiefond eller liknande.
• Mottagaren av donationen ska vara en ideell förening eller stiftelse som har ett allmännyttigt ändamål och därför inte är skatteskyldig.
• Aktieägaren ska avsäga sig rätten till utdelning innan bolagsstämman.
Fåmansbolag
År 2009 slog Regeringsrätten fast att motsvarande regler gäller för den som vill donera aktieutdelning från ett fåmansbolag. Se Regeringsrättens dom/beslut: dom 2009-09-22 (mål nr. 1579-09).
Kan jag donera skattefritt till flera föreningar/stiftelser?
Ja, du kan välja att dela upp din aktieutdelning så att den tillfaller flera olika mottagare. Så länge de uppfyller ovanstående krav slipper du betala skatt på aktieutdelningen.
Varför donera aktieutdelning?
Genom att donera aktieutdelning istället för att donera pengar som redan beskattats kan donatorn ge mottagaren mer pengar utan att det kostar donatorn något extra. Det är staten som går miste om mellanskillnaden, eftersom pengar som annars skulle ha betalats in i statlig skatt nu går till en förening eller stiftelse.
Exempel:
Mikael och Jenny äger båda aktier i Axfood. De har lika många aktier av samma slag. Båda vill stödja Läkare utan gränser.
Innan bolagsstämman avsäger sig Jenny sin rätt till aktieutdelning till förmån för Läkare utan gränser.
Mikael får 10 000 kronor i aktieutdelning, medan de 10 000 kronor som Jenny skulle ha fått går direkt till Läkare utan gränser.
Mikael måste ta upp 10 000 kronor som inkomst av kapital i sin självdeklaration och betala 30% skatt. Han har därefter 7 000 kronor kvar som han donerar till Läkare utan gränser.
Jenny behöver inte ta upp någon aktieutdelning från Axfood i sin självdeklaration eftersom hon avsade sig sin rätt till aktieutdelning innan bolagsstämman.
Jenny kunde alltså donera 10 000 kronor av sin aktieutdelning till Läkare utan gränser, medan Mikael bara hade 7 000 kronor kvar att donera när skatten betalats.