Avkastning och risk

Risk-avkastningDen heliga graal inom investeringar är investeringar som ger hög avkastning till låg risk. Liksom den mytomspunna heliga graal i sagorna är sådana investeringar minst sagt sällsynta, om det nu någonsin har funnits sådana över huvud taget. Alla investeringar är nämligen förenade med risk. Vissa är visserligen mindre riskfyllda än andra, men faktum kvarstår att det alltid finns en risk att de pengar man investerar minskar i värde eller helt enkelt går upp i rök. Investering = risk, det är grundregeln.

En utveckling av grundregeln är att ju högre avkastning man strävar efter, desto större risk måste man vara villig att dra på sig. En försiktig investering i ett ”säkert” värdepapper är i regel alltid mindre riskfylld än en våghalsig investering i ett mer osäkert papper. Till exempel drar man på sig mycket lite risk genom att investera i statsobligationer utställda av ett välmående land (till exempel Sverige) medan risken är skyhög i en obligation utställd i Zimbabwe.

Riskbalans i portföljen

Om du är intresserad av att skapa en investeringsportfölj för en mer jämn avkastning till lägre risk måste du vara noggrann med riskbalansen i portföljen. Det finns olika sätt att mäta risk för olika investeringar, varav många inbegriper matematiska koncept som vi inte ska gå in på här (det är föremål för en helt annan artikel), men du kan komma långt med sunt förnuft.

Ett sätt att skapa en bra balans i portföljen är att investera enligt den kända Yale-modellen. Yale är ett universitet i USA som förvaltar ett ansenligt antal miljarder och man har genom åren lyckats uppnå en god avkastning till relativt låg risk, år efter år.

Idén bakom Yale-modellen är diversifiering, och särskilt diversifiering mellan tillgångsklasser. Förvaltarna lägger helt enkelt inte alla ägg i samma korg. En portfölj enligt Yale-modellen delas upp i sex eller sju lika stora delar. I respektive del ska enbart finnas tillgångar av en viss typ och viktningen mellan delarna ska alltid vara lika stor. Det krävs alltså att man viktar om vid behov.

Exempel på tillgångsslag enligt Yale-modellen (sett ur ett svenskt perspektiv):

  • Svenska aktier (både lågrisk och högrisk)
  • Globala aktiefonder
  • Fonder för absolut avkastning (hedgefonder)
  • Onoterade bolag (riskkapitalbolag är bra alternativ)
  • Fastigheter
  • Räntor
  • Råvaror

Med en uppdelning enligt ovan får du en bra mix mellan mer potentiellt högavkastande och riskfyllda tillgångar och tillgångar som kan anses vara mer trygga. Yale-modellen har visat sig ge fina resultat genom åren, även i tider av turbulens på marknaderna, och kan vara en bra modell att följa för dig som vill ha en bra balans i portföljen.